SportAdmin använder Cookies för att förbättra din användarupplevelse. Genom att klicka på Jag Godkänner tillåter du detta. Här kan du läsa mer om cookies och hur SportAdmin använder dem.
Lunds BK
Lunds bästa bollklubb sedan 1919
P17 (Födda 06)
Årskrönika 2019
2019-12-13 21:30

Jag hatar klackar. Och jag tror att alla spelarna är medvetna om det vid det här laget. Jag behöver inte påpeka det längre. Jag hör hur det sprids bland spelarna, hur det fnittras i ledet när vi tränar på kortpassningar. ”Joachim hatar klackar”. Och sen klackar de för att retas med mig. Och jag accepterar det. Det innebär att budskapet har gått in. Jag tror att de vet vad jag menar. Och jag hatar såklart inte klackar. Jag hatar inte något eller någon. Vi hatar inte något och framför allt inte någon. Och vem gillar inte en lyckad klack. Det är bara det att jag föredrar två lyckade kortpassningar framför en lyckad klack och en misslyckad. Två lyckade kortpassningar symboliserar det enkla lagspelet och klackarna symboliserar risktagandet, det oväntade. På sidlinjen pratar vi om tränarmål. Det är ett sånt mål som gör oss tränare lite tårögda för att det vi tränar på vecka ut och vecka in ger resultat. Ett mål som involverar många spelare i laget, som börjar med en återerövring, fortsätter med en spelvändning och en djupledslöpning och kanske ett inlägg eller en passning snett inåt bakåt. Om en spelare tar bollen på mittplanen, dribblar av tre spelare och skjuter hårt i krysset däremot… Alltså, det är ju roligare att kunna berömma 4-5 spelare än en enda. Men det är klart att vi applåderar, det är klart att vi uppmuntrar den typen av aktioner också. Det enkla behövs, det oväntade behövs och risktagandet. Utmaningen är att hitta balansen.


I vårt lag har vi alla typer av karaktärer. Vi har de som är lite nedtonade som inte alltid syns och hörs så mycket. De som lyssnar på tränarens instruktioner och följer dem, utan hundra följdfrågor. Sen har vi typen som lyssnar på instruktionerna och gör sen sin egen tolkning. De har helt enkelt en annan bild av hur man lyckas med en övning. Vi har spelare som ofta är så uppspelta och glada när de får vara på en fotbollsplan att de helt enkelt inte kan sluta prata och skoja. Det är de som kan gå oss tränare på nerverna, men det är också de som mest av alla bidrar till den goda stämningen i laget. Vi har spelare som gillar att hålla rent i backlinjen, spelar säkert utan krusiduller och vi har spelare som gärna söker upp en motståndare för möjligheten att göra en snygg fint för att det helt enkelt är deras instinkt. Och alla dessa typer behövs. Det gör oss till ett komplett lag. Jag slås gång på gång hur fascinerande gruppdynamik är och hur vårt lagspel kan översättas till skola eller arbete där man jobbar i grupper. Om en arbetsgrupp består enbart av kreativa innovatörer lär man nog aldrig få något producerat. Om en arbetsgrupp enbart består av lojala arbetsmyror som gör vad de blir tillsagda blir det ingen utveckling. Alla behövs!


Det är lätt att komma in på klackar, men min tanke var att göra en sammanfattning av året som gått. Det är inte så lätt. Det har varit händelserikt och det har varit utvecklande och lärorikt, inte bara för spelarna, utan även för tränarteamet. Förra året slutade med en liten kris för laget då vårt ankare och huvudcoach Tobbe bestämde sig för att sluta och ta över pojkar födda 2010. Men Jakob har tagit över med den äran, jag kom tillbaka till laget i vintras och i somras kom Jon med mycket kunskap och engagemang i planerandet av träningar. Alla tränarna har dessutom haft möjlighet att gå tränarutbildningar och som ett led i LBKs spelarutbildningsplan har vi dessutom haft samarbete med Anders Persson som ansvarar för U19 och U17 och han har varit med och hållit i vissa träningar och observerat oss när vi hållit i träningar och gett oss värdefulla tips. Lägger man till diverse föreläsningar som klubben har erbjudit under året känns det verkligen som att klubben satsar på att utbilda ungdomstränarna. Vår tränargrupp speglar vårt mångkulturella lag dessutom. Vi har Khaldoon som är från Syrien, Michael från Wales, Jimmy från Grekland, Jon från Spanien och så Jakob och jag då. Dessutom har vi haft en brasiliansk hjälptränare i Roger under året. Det innebär att det blandas friskt bland språken på träningarna vilket ibland skapar lite förvirring, men förvånansvärt ofta går budskapet fram. Så, bli inte förvånade om ni på hörnor hör oss skrika från sidlinjen mantoman i ett ord med spansk brytning. Den vedertagna betydelsen är att de ska ta var sin markering.


Vi har åkt på tre cuper under året. Jag kommer inte att gå in på dessa då de redan har blivit avhandlade. Vi har haft 106 träningar. Vi har sammanlagt spelat 66 matcher i seriespelet. Med träningsmatcher, cupmatcher och vinterserierna är vi nog snart uppe i 106 matcher också. Mycket fotboll blir det, inte tillräckligt om man frågar barnen. Vi har för närvarande 56 spelare i gruppen. Vi har tappat några spelare under året. Det smärtar lika mycket varje gång. Men vi har också fått ett stort tillskott av spelare. Under året har 20 nya spelare anslutit och det är riktigt roligt. Rekordet är 48 spelare på en träning och vi snittar runt 40 nu på vinterträningarna, vilket är imponerande. Det är inga väderkänsliga spelare vi har i laget. Det är såklart en utmaning att trycka in så många spelare på en halv plan som det är i normalfallet, men det fungerar faktiskt riktigt bra. Man kommer långt med bollar, koner och lite fantasi. På sistone har vi dessutom haft tillgång till många mål också. Koner i all ära, men det är ganska hårt mot barnen att köra en hel träning utan att höra nätet rassla. Och vad lär man sig på små ytor? Jo, man lär sig vikten av rörelse för att göra sig spelbar, man slipar sin teknik och man får mycket bollkontakt.


Nu ser vi fram emot nästa år. Vårt enda uttalade mål i tränargruppen är att behålla samtliga spelare. Det kan tyckas lite ensidigt, men detta mål omfattar egentligen det mesta. Det innebär att spelarna ska ha tillräckligt roligt, känna att de har en bra utveckling, att de trivs och passar in i gruppen, att de får tillräckligt mycket uppmärksamhet från oss tränare och att de blir rättvist behandlade när det handlar om laguttagningar och annat. Det innebär också att vi ska uppmuntra modet att göra något oväntat, att försöka lyckas med något svårt. Även om det innebär en klack. Även om jag säger något annat. För om jag ska ge årets sista råd till spelarna, så är det att inte lyssna på mina råd. Jag var ingen sån som klackade, jag var ingen sån som sökte upp en motståndare för att utmana. Jag var en sån som försökte springa ifrån. Och jag blev upphunnen nästan varje gång. Jag är övertygad att om Columbus hade spelat fotboll när han var 13 hade han varit en sån som klackade. Och tänk om han hade haft en tränare som sa åt honom att inte klacka. Då hade inte Amerika blivit upptäckt. Eller, det hade det ju blivit förr eller senare, men Colombia hade definitivt inte hetat Colombia. Och det hade ju varit lite tråkigt.  


God jul och gott nytt år önskar tränarna genom Joachim Schönström.


Nyhetsarkiv
Provspel inför 20232022-10-12 07:11
P15 slog Hyllie med 5-0!2021-11-13 18:02
Förlust mot Ängelholm!2021-10-20 23:17
P15 vann i Kristianstad!2021-10-16 15:25
P15 slog Malmö FF!2021-09-28 22:32
Upp och ner för P15!2021-09-06 10:07
P15 tog ny trippel!2021-08-23 10:47
P15 deltar i SEF Trophy!2021-08-20 11:03
Årskrönika 20192019-12-13 21:30
Eskilscupen 20192019-09-05 22:22
Skadevi Cup 20192019-07-16 14:53
Minicupen 20192019-07-16 14:44
Gothia Cup 20182018-08-20 17:01
Saikcupen 20172017-07-04 17:18
Föreningsvecka2016-02-18 11:39
Lunds BK:s kampsång2016-02-09 12:06