Efter den något tunna insatsen mot Västra Frölunda i lördags kändes det som om det var viktigt att åter komma in i trepoängstempot igen, detta efter bara en poäng på två matcher.
Dagens match följde nästan samma mönster som tidigare under säsongen, d v s bättre spel i den andra halvleken.
Första halvleken kan inte anklagas för att ha innehållit så värst många målchanser av någon högre kaliber. En av halvlekens bättre chanser hade Skövde redan efter knappt 3 minuter då en Skövdespelare dök upp i vårt straffområde och nickade tätt utanför Ottos vänstra stolpe.
Någon minut senare fick Johan Isgren en fin passning av Admir, men Johan fick i väg ett dåligt skott som gick en bit utanför målramen.
Knappt 20 minuter in på halvleken kom så vår bästa chans då Robin Andersson i kanonläge inte lyckades träffa målet på Philip Svenssons fina inlägg. Strax därefter spelade Admir åter fram Johan Isgren, men Johan var inte riktigt i balans vid skottillfället och chansen rann ut i sanden. Resten av halvleken var ganska händelsefattig, där ett antal hörnor för bägge lagen var det skarpaste att rapportera.
Andra halvlek inleddes på ett mycket piggare sätt och både Fritiof Björkén och Admir hade skapliga lägen för att göra mål. Knappa 10 minuter in på den andra halvleken vann Pelle Holm några dueller på Skövdes planhalva och skickade fram en fin boll till Johan Isgren. Johan tog emot den och var i färd med att passera Skövdeförsvararen då han blev krokad.
Signalen för straff från domaren var solklar, allt annat hade varit en katastrofinsats från honom. Inga synbara eller hörbara protester från Skövdespelarna kunde registreras.
Jocke Persson stegade fram och satte bollen otagbart i målvaktens högra hörn. Årets tredje straff för oss i serie och samtidigt den tredje straffläggaren.
Lite senare var Fritiof Björkén på väg att tråckla sig igenom Skövdeförsvaret, men någon ny påhälsning av bollen i Skövdemålet blev det inte där. Ytterligare någon minut senare hade Johan Isgren ett bra läge, men skottet gick utanför. Skövde försökte så klart att gå för kvittering men var ganska ofarliga förutom en chans som dök upp med knappa kvarten kvar att spela. Tack och lov gjorde Otto Martler en kanonreflex och vi kunde rensa bort bollen därefter.
Under den resterande tiden skapades det varsin chans åt bägge lagen, dock utan att någon resulterade. Sista chansen hade Skövde med en frispark från 30 meter i den tredje tilläggsminuten. Skottet var dåligt och gick högt över målet. Strax därefter tryckte domaren in en lagom dos koldioxid i pipan och förkunnade att matchen var slut.
I mitt tycke ett helt rättvist resultat mot ett Skövde som i och för sig var ett bra lag, men som dock saknade udd framåt. Efter 10 spelade omgångar är vi fortfarande i topp och har bara förlorat en ynka match. Att sedan Otto tillsammans med övriga försvaret stängt butiken i sex av matcherna visar bara styrkan i årets upplaga. Hoppas att killarna inser att de är ganska bra på det där med fotboll!
Nästa match är den 27 juni på bortaplan mot Värnamo.
